Vad tycker Vänsterpartiet om EU:s AI-lag?

V röstade ja trots invändningar. Partiet ville ha en tydligare försiktighetsprincip och hårdare krav än lagen till slut fick, enligt EU-parlamentarikern Malin Björk, men bedömde att en svagare lag var bättre än ingen alls. Samma avvägning återkommer i partiets AI-politik.

Har Vänsterpartiet svarat på Wilhelmsson Labs AI-enkät?

Nej. Per 26 juli 2026 har Vänsterpartiet ännu inte besvarat de åtta frågor som skickades till samtliga riksdagspartier. Sidan uppdateras om och när svar kommer.

Vad tycker Vänsterpartiet om polisens ansiktsigenkänning?

V ville inte förbjuda tekniken, utan flytta beslutet. Lagen som gäller sedan 1 juli 2026 kräver domstol när polisen utreder ett brott, men bara åklagare när syftet är att förebygga. V ville att domstol skulle pröva båda fallen. Partiet förlorade den omröstningen i maj 2026.

Vänsterpartiet och AI-politik 2026: vad säger partiet?

Vänsterpartiet ville ha hårdare regler än EU

Vi ställde samma åtta frågor om AI till alla riksdagspartier. Här är läget för Vänsterpartiet. Deras publika AI-politik, i väntan på svar.

Del av: AI-valet 2026, oberoende granskning Nästa i serien: se full lista på startsidan

Reglering, integritet och kortare arbetstid

Vad är Vänsterpartiets AI-politik?

Stödde att EU:s AI Act antogs, men ville se en hårdare reglering och en tydligare försiktighetsprincip än vad lagen till slut innehöll, enligt partiets EU-parlamentariker Malin Björk. Partiet ville alltså längre än lagen gick.
Lämnade en riksdagsmotion (2025/26:3947, Gudrun Nordborg med flera) mot regeringens proposition om polisens realtidsansiktsigenkänning, med kravet att all användning skulle föregås av domstolsbeslut. Yrkandet avslogs den 26 maj 2026 med röstsiffrorna 305 mot 39, och lagen trädde i kraft 1 juli 2026.
Vill att AI:s tidsvinster inom vården ska leda till arbetstidsförkortning för personalen, inte till nedskärningar.
Vill utreda AI:s inlärning på upphovsskyddat material och beskatta vinster som uppstår genom automatisering.

Vem ska ge tillståndet?

Bör en domstol pröva ansiktsigenkänning i förväg, eller räcker åklagare?

Talar för

I USA har fjorton personer gripits felaktigt efter ansiktsigenkänning. En kvinna satt sex månader frihetsberövad för brott i en delstat hon aldrig besökt.
(ACLU, 2026)

Talar emot

Åklagarmyndigheten ser inga skäl att dela beslutet mellan åklagare och domstol, utan vill att åklagare alltid prövar. Regeringen pekar på lägen där en efterlyst hinner lämna landet.
(Åklagarmyndighetens remissvar ÅM2025-845, och proposition 2025/26:150)

Vad vi vet i väntan på svar

Handling, inte bara hållning

Vänsterpartiet gick från hållning till handling i övervakningsfrågan: motionen 2025/26:3947 (Gudrun Nordborg med flera) krävde domstolsbeslut för all realtidsansiktsigenkänning. Den föll den 26 maj 2026, 305 röster mot 39. Lagen som gäller sedan 1 juli kräver domstol bara när tekniken används för att utreda brott, medan en åklagare räcker för att förebygga.

Samtidigt röstade partiet ja till EU:s AI Act trots att man ville ha hårdare regler. Det är den avvägning V gör återkommande: hellre en lag som är för svag än ingen lag alls.

Källor:

Riksdagsmotion 2025/26:3947 (Gudrun Nordborg m.fl.)
Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk (V/GUE-NGL) om EU AI Act

Om granskningen

AI-valet 2026 är ett oberoende granskningsprojekt inför riksdagsvalet 13 september 2026. Vi ställde samma åtta frågor om AI till alla åtta riksdagspartier och lät forskning och offentlig statistik väga svaren, utan att ta politisk ställning. Ett initiativ från Wilhelmsson Labs, som bygger AI-automatisering åt svenska företag.

Vänsterpartiet ville ha hårdare regler än EU