Övervakning, ägande och kortare arbetstid

Vad är Vänsterpartiets AI-politik?

  1. Krävde i motion 2025/26:3947 (Gudrun Nordborg med flera) att polisens ansiktsigenkänning skulle prövas av domstol i stället för åklagare, med offentliga ombud, och att lagen skulle tidsbegränsas till fem år och utvärderas. Kraven drevs som reservation 2 och 4 tillsammans med Miljöpartiet. Båda avslogs, och lagen trädde i kraft 1 juli 2026 utan tidsgräns.
  2. Stödde att EU:s AI-förordning antogs, men röstade nej till den slutliga kompromissen. Malin Björk och vänstergruppen krävde ett absolut förbud mot biometrisk fjärridentifiering på allmän plats och motsatte sig undantagen för brottsbekämpning och gränskontroll. Kritiken gällde att skyddet blev för svagt, inte att lagen kom till.
  3. Har systematiskt anmält avvikande ståndpunkt i EU-nämnden mot regeringens stöd till CSAM-förordningen, ofta kallad Chat Control, med motiveringen att detekteringsordrar i praktiken upphäver end-to-end-kryptering. Partiet håller integritetslinjen även när frågan gäller barnövergrepp, där det politiska trycket går åt andra hållet.
  4. Vill samtidigt att staten ska använda AI mer, riktat mot företag. I riksdagsdebatten om arbetsmiljö anförde partiet att myndigheter borde samköra register med AI för att, med partiets egna ord, hitta fler som fuskar och ägnar sig åt kriminalitet. Övervakning av medborgare beskrivs som ett hot, granskning av arbetsgivare som ett verktyg.
  5. Använder automatiseringen som argument för kortare arbetsdag. Partiet menar att produktivitetsvinsterna hittills tillfallit kapitalägarna, och att AI i stället kan möjliggöra en arbetstidsförkortning från åtta till sex timmar.
  6. Vill att offentligt finansierad AI-forskning inte i första hand ska vara till för marknaden, utan vara tillgänglig och offentlig och användas för att förstärka välfärden. Partiet ställer också frågan vem som bär ansvaret när ett AI-system orsakar skada, ägaren eller tillverkaren.
  7. Kräver att arbetsmarknadspolitiken återförstatligas och att a-kassan höjs så att 80 procent av löntagarna får 80 procent av lönen under omställning. Det är partiets konkreta svar för den vars jobb automatiseras.

Hur ofta har tekniken fel?

Vänsterpartiet ville tidsbegränsa lagen för att felen skulle hinna utvärderas. Hur stora är felen?

Talar för

Brittiska polisen skannade 4,6 miljoner ansikten under 2024. Räknat mot alla som passerade kamerorna utan att larmet gick är felmarginalen 0,0003 procent, alltså ett på 6 000. Under 2024 och 2025 ledde 2 067 maskinlarm till 962 gripanden.
(Metropolitan Police, redovisat i brittiska parlamentets POST-underlag)

Talar emot

Räknat i stället på de gånger systemet faktiskt larmar blir bilden en annan. Då är bara ungefär ett larm av sju en korrekt identifiering, vilket innebär att oskyldiga stoppas av polis. Institutet för mänskliga rättigheter, Civil Rights Defenders och Amnesty varnade under beredningen för diskriminering och rasprofilering.
(Big Brother Watch, samt remissvar till proposition 2025/26:150)

Vad handlingarna visar

Handling, inte bara hållning

Vänsterpartiet yrkade aldrig avslag på hela lagen om polisens ansiktsigenkänning. Gudrun Nordborg sade i kammaren att partiet "på det stora hela står bakom betänkandet" men hade två reservationer tillsammans med Miljöpartiet. Det var Centerpartiet som ville avslå lagen helt. Vänsterpartiet accepterade tekniken och krävde i stället kontrollen: domstolsprövning i stället för åklagarbeslut, och en bortre tidsgräns.

Båda kraven föll. Reservation 2 om domstolsprövning avslogs, och reservation 4 om att tidsbegränsa lagen till fem år och utvärdera den avslogs också. Justitieutskottet skrev att det "i likhet med regeringen" ansåg att det saknades skäl att tidsbegränsa förslaget, och avstyrkte yrkandena. Lagen gäller sedan 1 juli 2026 utan tidsgräns. Femårsgränsen är alltså inte gällande rätt, den är vad Vänsterpartiet och Miljöpartiet begärde och förlorade.

Samma mönster i EU. Partiet motsatte sig inte att AI-förordningen antogs, men Malin Björk röstade nej till kompromissen i februari 2024 eftersom skyddet mot biometrisk övervakning bedömdes för svagt. Att kalla Vänsterpartiet kritiskt mot AI Act utan att säga att kritiken gällde för lite reglering är att beskriva partiet fel.

Källor:
  • Betänkande 2025/26:JuU28, Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid. Beslut 26 maj 2026, i kraft 1 juli 2026. Reservation 2 (domstolsprövning) och reservation 4 (femårig tidsbegränsning), båda V och MP, avstyrkta av utskottet.
  • Riksdagsmotion 2025/26:3947 av Gudrun Nordborg med flera (V), med anledning av proposition 2025/26:150
  • Proposition 2025/26:150, Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid
  • Riksdagsdebatt om vitbok om artificiell intelligens, 3 juni 2020, där Vänsterpartiet kopplar AI till arbetstidsförkortning och offentligt ägd forskning
  • Europaparlamentet, roll-call-protokoll för IMCO- och LIBE-omröstningen om AI-förordningen 13 februari 2024
  • EU-nämndens uppteckningar om CSAM-förordningen, sammanträden 2023/24 och 2024/25
  • Riksdagsdebatt om arbetsmiljö, betänkande 2025/26:AU12, 14 april 2026
  • Motion 2020/21:165 av Ali Esbati med flera (V) om arbetstidsförkortning, samt Vänsterpartiets budgetmotioner 2024 till 2026
  • Vänsterpartiets partiprogram, antaget vid kongressen 2024