Åtta partier, fyra år, fem frågor ingen tar i

Blockgränsen håller inte

Vem röstade egentligen med vem om övervakningen?

Den svenska blockpolitiken förutsäger normalt vem som röstar med vem. I frågan om statens rätt att övervaka medborgare med AI gör den det inte.

Riksdagen avgjorde saken den 26 maj 2026, i betänkande 2025/26:JuU28 om polisens användning av ansiktsigenkänning i realtid. Lagen trädde i kraft 1 juli.

Hade blocken styrt utfallet skulle oppositionen ha röstat emot regeringen och Sverigedemokraterna. Så blev det inte. Socialdemokraterna röstade ja, utan egen reservation och utan följdmotion. Liberalerna stod bakom lagen, med motiveringen att den avgränsats till vissa fall och kräver tillstånd av åklagare och domstol.

Motståndet kom i stället från Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, ett marknadsliberalt parti tillsammans med två partier till vänster.

Här är det viktigt att vara exakt, eftersom bilden ofta blir fel. Centerpartiet yrkade avslag på hela lagen, den mest kompromisslösa integritetspositionen i kammaren. Vänsterpartiet yrkade inte avslag, utan stod bakom betänkandet i stort och krävde tillsammans med Miljöpartiet i reservation 4 att lagen skulle tidsbegränsas till fem år. Utskottsmajoriteten avstyrkte det yrkandet.

Att Centerpartiet, inte Vänsterpartiet, står längst ut på den integritetsvänliga sidan är granskningens skarpaste enskilda fynd.

Vem skriver mest om AI i riksdagen?

Hur ofta nämns AI i partiernas motioner, interpellationer och skriftliga frågor?

Absoluta tal gynnar stora partier. Ett parti med 107 mandat producerar fler dokument än ett parti med 16, oavsett intresse. Därför delar vi med mandaten.

AI-relaterade riksdagsdokument per parti och mandat, 2022 till 2026

Parti	Dokument	Mandat	Per mandat
Centerpartiet	56	24	2,33
Miljöpartiet	37	18	2,06
Socialdemokraterna	129	107	1,21
Vänsterpartiet	22	24	0,92
Sverigedemokraterna	55	73	0,75
Liberalerna	7	16	0,44
Moderaterna	17	68	0,25
Kristdemokraterna	1	19	0,05

Centerpartiet och Miljöpartiet ligger högst, och de ligger tätt ihop. Skillnaden mellan 2,33 och 2,06 motsvarar ungefär fyra dokument och ska inte läsas som en rangordning. Att båda ligger högst är ändå värt att notera: partiet som yrkade avslag på övervakningslagen är också ett av dem som arbetar mest med AI-frågan i förhållande till sin storlek.

Kristdemokraterna har ett enda dokument på fyra år, det lägsta talet i vår mätning. Partiet innehar samtidigt civilministerposten med ansvar för digitalisering. Vi har kontrollerat den siffran särskilt, eftersom den är mest anmärkningsvärd: en sökning utan partifilter, där vi själva läste ut partitillhörighet ur dokumenten, gav samma resultat. KD:s låga tal beror alltså inte på hur filtret fungerar.

Vad siffrorna inte säger

Sökningen mäter dokument som berör AI, inte dokument om AI. Två av de sex sökorden är algoritm och automatisering, ord som används brett i arbetsmarknads- och industripolitik utan att handla om AI. En stickprovskontroll av 43 träffar visade att ungefär en tredjedel har AI som faktiskt ämne i titeln.

Bruset fördelas inte jämnt. Andelen förbigående omnämnanden är högre för partier som lägger många breda budgetmotioner, där AI nämns i en bisats. I vårt stickprov var andelen tydligt brus omkring hälften för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, men nära noll för Moderaterna och Sverigedemokraterna. Talen är därför inte fullt jämförbara mellan stora och små partier, och skillnader under ungefär en halv enhet bör läsas som likvärdiga.

Regeringspartier och opposition mäts inte med samma instrument. Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna styr via propositioner och departement, kanaler som inte ingår i den här mätningen. Deras tal säger något om hur de använder riksdagens verktyg, inte om hur mycket de arbetar med AI.

Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har noll interpellationer och noll skriftliga frågor om AI. Det är väntat: man interpellerar inte sin egen regering. Omvänt förklarar oppositionsrollen en del av Socialdemokraternas 52 svarskrävande dokument.

Partifiltret går på förste undertecknare. En kommittémotion med flera partier räknas på det första, och en KD-ledamot som står som medundertecknare på en gemensam motion syns inte i talet. Siffran mäter partiets eget initiativtagande, inte allt partiet varit med på.

Digital suveränitet är en skenkonsensus

Alla vill bygga svensk AI-infrastruktur. Men varför?

Vid en ytlig läsning ser detta ut som riksdagens mest samstämmiga fråga. Läser man motiven är den en av de mest splittrade.

Som civilförsvar (SD, KD). Argumentet är beroendet av utländska teknikjättar, extraterritoriell lagstiftning och sårbarhet i ett osäkert säkerhetsläge.

Som industripolitik (M, C). Motivet är marknaden. Svenska bolag behöver nordiska grundmodeller som följer GDPR för att kunna bygga och exportera.

Som rättssäkerhet (V, MP). Motivet är medborgaren. Ska socialtjänst och skola använda AI måste modellerna förstå svensk förvaltningskultur, så att de inte diskriminerar eller fattar felaktiga myndighetsbeslut.

Samma datacenter. Tre oförenliga skäl. Det spelar roll, eftersom motivet avgör vad infrastrukturen sedan används till. En enighet om åtgärden är inte en enighet om politiken, och den här enigheten kommer att spricka första gången någon ska besluta vad anläggningen faktiskt ska göra.

Pengarna

Vad avsätter partierna faktiskt för AI i budgeten för 2026?

Retoriskt vill alla åtta satsa på svensk AI. Frågan är vad de avsätter. Svaret visade sig vara svårare att ge än väntat, och själva svårigheten är ett resultat.

AI-satsningar i budgeten för 2026 per parti

Parti	Dokument	AI-satsning 2026
Centerpartiet	Egen budgetmotion 2025/26:3811	En AI-miljard, tre miljarder totalt. Stipendier för att locka AI-forskare till Sverige.
Moderaterna	Budgetpropositionen 2025/26:1	479 miljoner till AI och data. Delas med KD, L och SD.
Kristdemokraterna	Budgetpropositionen 2025/26:1	479 miljoner till AI och data. Delas med M, L och SD.
Liberalerna	Budgetpropositionen 2025/26:1	479 miljoner till AI och data. Delas med M, KD och SD.
Sverigedemokraterna	Budgetpropositionen, som avtalspart	479 miljoner till AI och data. Delas med M, KD och L.
Socialdemokraterna	Egen budgetmotion 2025/26:3551	300 miljoner till framtidsteknologier som AI och ny industriteknologi, samt 100 miljoner till Vinnova för ny teknik. Inte öronmärkt för AI.
Vänsterpartiet	Egen budgetmotion 2025/26:2792	Ingen. Orden AI och artificiell intelligens förekommer inte i motionen.
Miljöpartiet	Egen budgetmotion 2025/26:3770	Ingen. Inga AI-termer i budgetmotionen, trots partiets AI-program.

Fyra partier delar samma post. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är regeringspartier, Sverigedemokraterna är avtalspart. Ingen av dem lägger egen budgetmotion. Att skriva att Moderaterna satsar 479 miljoner vore missvisande, eftersom det är regeringens proposition som alla fyra står bakom.

Socialdemokraternas 300 miljoner är inte öronmärkta för AI. I motionen står ordagrant att pengarna går till framtidsteknologier som AI och ny industriteknologi. AI nämns som ett exempel och delar posten.

Det pekar mot något som gäller riksdagen bredare. AI-politiken formuleras i motioner och program, men den når sällan fram till budgetraden. Med undantag för Centerpartiets miljard och regeringens 479 miljoner är AI en fråga man skriver om, inte en fråga man betalar för.

Förslagen som lades och föll

Vilka AI-frågor har prövats i riksdagen utan att leda någonstans?

Det starkaste fyndet är inte var partierna bråkar. Det är var enskilda ledamöter lagt förslag som avslogs utan att frågan blev en politisk strid.

Upphovsrätt och träningsdata. Generativ AI bygger på storskalig inläsning av upphovsrättsskyddat material. Förslag finns: Miljöpartiet lade motion 2023/24:1522 ”Säkra upphovsrätten i ljuset av AI”, behandlad i näringsutskottet, och partiet återkommer i kommittémotion 2025/26:3425 med krav på lagstiftning som skyddar upphovsmakares rättigheter. Båda avslogs. Ingen lagstiftning har följt, och frågan hänvisas i praktiken till EU-kommissionens översyn av DSM-direktivet.

Algoritmisk styrning på jobbet. Att mjukvara schemalägger, mäter och utvärderar arbetstagare är en arbetsmiljöfråga av stor omfattning. Socialdemokraterna tar upp den i budgetmotion 2025/26:3590, i ett yrkande om algoritmisk arbetsledning och arbetsmiljöansvar. Det blev ett yrkande bland många i ett utgiftsområde, inte en egen politisk strid, och ledde inte till lagstiftning.

Datacentrens energi. Miljöpartiet är det enda parti vi funnit som drivit frågan om AI:s elförbrukning som ett politiskt problem. Yrkandena avstyrktes.

Rättssäkerhet vid AI-beslut. Myndigheter inför automatiserat beslutsstöd. Här finns de mest utarbetade förslagen, från två partier som annars sällan möts: Sverigedemokraterna yrkar i motion 2024/25:1424 på en utredning om vem som bär ansvaret när AI orsakar skada, och Anders Ådahl (C) föreslår i motion 2025/26:2060 laglighetsprövning av automatiserade beslutssystem. Han vill också ha omvänd bevisbörda, så att det offentliga måste visa att beslutet är korrekt, samt skyldighet att genomlysa algoritmen och rätta övriga drabbade. Båda motionerna är behandlade i utskott och avslagna.

Barns exponering. Camilla Hansén (MP) har ställt flera skriftliga frågor om att skolbarn knyter an till AI-bottar. Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) svarade med att framhålla böcker, papper och penna. Vi har inte funnit att någon annan ledamot driver just frågan om barns relationer till chattbottar, till skillnad från den bredare frågan om AI i skolan.

Fem frågor. Åtta partier. Förslag lagda av fyra av dem, samtliga avslagna. Mönstret är inte att ingen tänkt på frågorna, utan att de behandlas som enskilda yrkanden i utskott i stället för att bli politiska konfliktlinjer. Att partierna är oense om en fråga betyder att den finns på dagordningen. Att dessa fem faller utan strid betyder att den inte gör det.

Metod och begränsningar

Hur är granskningen gjord, och vad kan den inte visa?

Enkäten: åtta frågor till samtliga åtta riksdagspartier, sommaren 2026. Sju svarade. Vänsterpartiet kontaktades 14 juli, 31 juli och 4 augusti utan svar och har bedömts enbart på dokumenterat parlamentariskt agerande.

Dokumenträkningen: data.riksdagen.se, doktyperna motioner, interpellationer och skriftliga frågor, riksmötena 2022/23 till 2025/26. Sex sökord, deduplicerat på dokument-ID. Mandat enligt valresultatet 2022, kontrollerat mot val.se.

Budgetsiffrorna: respektive partis budgetmotion för 2026 samt budgetpropositionen 2025/26:1. Bredare forskningssatsningar där AI kan ingå utan att nämnas är medvetet uteslutna, annars blir jämförelsen godtycklig.

Formatets svaghet: en enkät mäter delvis pressavdelningars förmåga att formulera sig. Det gynnar partier med välskrivna svar och missgynnar partier vars arbete sker i kammaren snarare än i centrala policydokument. Vi har därför vägt enkätsvaren mot faktiska voteringar genomgående.

Vad som inte ingår: kommunal och regional nivå. En betydande del av den faktiska AI-användningen i offentlig sektor sker där, och den syns inte i detta material.